måndag 28 april 2014

Enter Dexta















I höstas skrev jag om hur vi skulle omvandla en hård leråker, full av kvickrot, till odlingar, med grisarnas hjälp. Vi hade hört och läst om grisarnas förmåga att utrota ogräs genom att böka upp det och äta dess rötter, samtidigt som de skulle gödsla jorden och därigenom göra den både ogräsfri och näringsrik. Nu kan vi se resultatet.

Grisarna betar ner ogräset ordentligt, jäms med marken, och de bökar upp rötterna helt enligt handboken. Däremot ser vi inte att de äter upp rötterna, så de ligger kvar. Säkert är det rejält tröttande för kvickroten att bli uppdragen ut jorden och ligga med rötterna fria för väder och vind. Men kvickrot är kvickrot. Den ger sig inte utan vidare. 

Vidare ser vi hur den leriga jorden packas ihop av grisarnas klövar. Grishagen efter vintern var alltså en kompakt skorpa med uppstickande ogräsrötter. Att försöka att så något i detta var otänkbart, även om utgångsläget var bättre än det vi hade för ett år sedan, då hela ytan var en frodig kvickrotsmatta. 

En del odlingar kan vi ändå göra genom att lägga ut flera lager pappkartong på marken, och fylla på med gödsel och ny jord ovanpå den. På det viset har vi kunnat sätta ut rabarberplantor och krusbärsbuskar. Men det är ett dyrt och tidsödande sätt att odla, eftersom det kräver inköp av ny jord och insamling av stora mängder papp. 

Lösningen heter Fordson Dexta, en blå liten traktor, troligen från slutet av femtiotalet, som vi hittade på annons. Killen som sålde den hade själv helrenoverat den till jättefint skick, och nu har den med kultivatorns hjälp förvandlat lerskorpan till ett fint pulver som vi tror att potatis kan växa i. Fortsättning följer.



3 kommentarer:

  1. Jag blir rörd av att läsa dina tankar om era djur och livet på landet, som du skildrar med sån insikt och humor. Och jag blir rörd och ledsen när jag läser om vår dåliga beredskap i Sverige med livsmedelsförsörjningen, man undrar vad planen egentligen är, vem är det som styr? Det är på pricken dessa frågor du tar upp som vi måste börja engagera oss i istället för Eurovision Song Contest eller nåt liknande som dövar oss.
    Du borde skriva en bok om ert liv på gården! mvh Anna S

    SvaraRadera
  2. Tack för din uppmuntran! Vad roligt att du tycker att jag skriver om viktiga saker. Hur hittade du min blogg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. på alternativ.nu, en intressant sida tycker jag!

      Radera